Månadsarkiv: november 2010

Den brittiska filmskaparen Sally Potters nya film Rage fick premiär i nedladdningsbart mobiltelefonsformat. Filmen var i sju delar – en del per dag under en vecka. Något som väckte uppmärksamhet, inte minst eftersom distributionssättet byggde på att publiken kunde välja … Fortsätt läsa →

I Erik Gandinis politiska skräckfilm Videocracy menar filmaren att Italien blivit en videokrati. Ett slags nihilistiskt samhälle där man för att delta i det politiska livet först måste bekräftas i teverutan. Den höger som leds av tv:s främsta makthavare Silvio … Fortsätt läsa →

Säg mig vad du är rädd för så ska jag säga dig vem du är Monster, svarta hål, olidliga plågor eller äckliga små barn, vad skrämmer dig mest? Det är ingen slump att vi håller för ögonen (eller öronen) på … Fortsätt läsa →

  – Att lyssna till kulturkritikern Slavoj Žižek är som att åka en intellektuell berg och dalbana genom vårt samtida landskap av kulturproduktion, som hos en nutida Roland Bahrtes eller Walter Benjamin. I hög hastighet penetrerar han det offentliga samtalet … Fortsätt läsa →

Den politiska förförståelsen av bilderna från kriget skapas i spelfilmerna. Där konstrueras medvetet och omedvetet också bilden av de stridande. Känsliga israeliska unga män ska försvara sig själva och palestinska offer mot propagandabilden av blodtörstiga terrorister. I den palestinska självbilden … Fortsätt läsa →

Förra årets kinesiska publik och kritikersuccé, filmen City of Life and death (Nánjīng! Nánjīng!, 2009) av regissören Lu Chuan, som sannolikt blir Kinas nästa stora internationella namn i filmvärlden, är med största sannolikhet en blivande klassiker. Filmen skildrar den ökända … Fortsätt läsa →

Propagandan i diktaturer är oftast tandlös. Medan den i demokratier är försåtlig. En jämförelse mellan fyra filmer, en kinesisk och tre amerikanska talar sitt tydliga språk. Ingen kan betvivla att förra årets kinesiska mastodontfilm The Founding of a Republic(Jian guo … Fortsätt läsa →